Skärpta straff för vapen- och explosivbrott: Riksdagen säger ja till hårdare tag mot gängkriminalitet.
Påverkan
Vad handlar det om?
Riksdagen godkände skärpta straff för allvarliga vapen- och explosivbrott. Högre minimistraff och maximistraff införs från 1 januari 2024. Kriminalvården uttryckte oro över kapacitetsbrist, och oppositionen kritiserade förslagets effektivitet.
Motivering
Betänkandet skapades som svar på en ökning av skjutningar och sprängningar i Sverige, kopplade till kriminella nätverk, och syftar till att bekämpa den ökande våldsbrottsligheten genom skärpta straff.
Mål
Det primära målet är att minska gängrelaterad våldsbrottslighet genom att skärpa straffen för allvarliga vapen- och explosivbrott.
Tidslinje - vad förväntas hända?
Kortsiktiga förändringar
Ökad belastning på Kriminalvården, potentiellt ökad överbeläggning. Möjligen en liten minskning av vissa typer av vapenbrott, men osäkert om det blir en mätbar effekt.
Medelsiktiga förändringar
Långsiktig effekt på brottsligheten är osäker. Möjligen en viss minskning av allvarliga vapenbrott, men det kan också finnas negativa konsekvenser som ökad kriminalitet i andra områden eller ökad belastning på samhället på grund av längre fängelsestraff.
Långsiktiga förändringar
Den långsiktiga effekten är svår att förutse. Det krävs omfattande utvärderingar för att bedöma om straffskärpningarna lett till en minskning av brottsligheten och om de negativa konsekvenserna väger upp de positiva. Nya strategier för brottsbekämpning kan behöva implementeras oavsett utfallet av dessa straffskärpningar.