Folkbildningsförslag avslagna – finansieringsoron består
Påverkan
Vad handlar det om?
Riksdagens kulturutskott avvisade flertalet motioner om folkbildning, hänvisande till befintliga åtgärder och pågående utredningar. En ny kvalitetsbaserad bidragsmodell för studieförbund införs, men oro kvarstår kring minskad finansiering. Detta kan leda till begränsad tillgång till folkbildning för många svenskar.
Motivering
Betänkandet skapades som svar på ett stort antal motioner som lämnades in till Riksdagen under allmänna motionstiden 2023/24. Dessa motioner handlade om olika aspekter av folkbildningen, inklusive finansiering, styrning och målgrupper. Utskottet behövde granska dessa motioner och formulera ett ställningstagande för Riksdagen.
Mål
Det primära målet med betänkandet var att utvärdera och ge rekommendationer till Riksdagen angående de olika motionerna om folkbildning som inkommit under 2023/24.
Tidslinje - vad förväntas hända?
Kortsiktiga förändringar
Inom ett år kan vi se en eventuell minskning av antalet kurser och aktiviteter inom folkbildningen, särskilt i glesbygden, beroende på den minskade finansieringen. Effekterna på olika målgrupper, som asylsökande och personer med funktionsnedsättning, kommer att bli tydligare.
Medelsiktiga förändringar
Om den minskade finansieringen kvarstår kan vi om fem år se en betydande försämring av folkbildningsutbudet i Sverige. Detta kan leda till ökade klyftor i tillgång till utbildning och kulturella aktiviteter. Den långsiktiga effekten på integrationen av nyanlända och på delaktigheten för personer med funktionsnedsättning kan bli negativ.
Långsiktiga förändringar
På längre sikt (tio år) kan en fortsatt nedskärning av folkbildningen leda till en försvagning av det svenska civilsamhället och en minskad social sammanhållning. Tillgången till livslångt lärande och kompetensutveckling kan vara betydligt begränsad, vilket kan få negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen.