Riksdagens EU-inflytande under lupp: Samarbetsformer granskas
Påverkan
Vad handlar det om?
Sveriges riksdag lämnade oproportionerligt många motiverade yttranden i EU:s subsidiaritetsprocess 2022. Betänkandet KU19 undersöker orsakerna och betonar behovet av ökat samarbete mellan nationella parlament. Rapporten föreslår inga direkta lagändringar men lyfter fram vikten av subsidiaritetskontrollen för demokratin.
Motivering
Betänkandet skapades för att granska Europeiska kommissionens årsrapport om subsidiaritet och proportionalitet samt förbindelserna med nationella parlament, med särskilt fokus på Sveriges oväntat höga andel av motiverade yttranden. Syftet var att analysera Sveriges roll i EU-beslutsfattandet och utvärdera effektiviteten i subsidiaritetsmekanismen.
Mål
Att analysera Sveriges riksdags roll i EU:s subsidiaritetsmekanism, utvärdera dess effektivitet och föreslå åtgärder för att förbättra demokratisk kontroll av EU-beslutsfattande.
Tidslinje - vad förväntas hända?
Kortsiktiga förändringar
Möjligen ökad medvetenhet bland svenska politiker om behovet av bättre samarbete med andra nationella parlament i EU-frågor. Ingen omedelbar förändring i lagstiftning eller förvaltning.
Medelsiktiga förändringar
Potentiellt ökat samarbete mellan svenska och andra nationella parlament, vilket kan leda till mer effektiv utmaning av EU-lagstiftning som strider mot subsidiaritetsprincipen. Detta kan indirekt leda till mindre EU-reglering som påverkar svenska medborgare.
Långsiktiga förändringar
På längre sikt kan en förbättrad subsidiaritetsmekanism, tack vare ökat samarbete, leda till en mer balanserad fördelning av beslutanderätt mellan EU och nationella nivåer, med potentiellt positiva konsekvenser för svenska medborgares rättigheter och självbestämmande. Detta är dock beroende av aktivt deltagande från andra nationella parlament.