Regeringens försvars- och krisberedskaps-budget på över 126 miljarder kronor godkänd av Riksdagen.
Påverkan
Vad handlar det om?
Riksdagens försvarsutskott godkände regeringens budgetförslag på över 126 miljarder kronor för försvar och krisberedskap 2024. Beslutet inkluderar omfattande framtida åtaganden och nya mål för strålsäkerhet. Flera oppositionspartiers alternativa förslag avvisades.
Motivering
Betänkandet skapades som en del av Riksdagens årliga budgetprocess för att granska och besluta om regeringens förslag till budget för utgiftsområde 6: Försvar och samhällets krisberedskap. Det höga säkerhetspolitiska läget och Sveriges ansökan om NATO-medlemskap motiverar den omfattande budgeten.
Mål
Det primära målet med betänkandet är att fastställa statens budget för försvar och samhällets krisberedskap för 2024, med hänsyn till det förändrade säkerhetspolitiska läget.
Tidslinje - vad förväntas hända?
Kortsiktiga förändringar
Inom ett år kan svenska medborgare märka en ökad skattebörda, en ökad militär närvaro i vissa områden och eventuellt en förbättrad känsla av säkerhet. Det kan också finnas en debatt om resursfördelningen mellan försvar och andra samhällssektorer.
Medelsiktiga förändringar
Om fem år kan effekterna av de ökade försvarsutgifterna vara mer påtagliga, med modernisering av försvarsmateriel och förbättrad beredskap. Samtidigt kan långsiktiga effekter på skatter och resursfördelning bli tydligare.
Långsiktiga förändringar
Om tio år kan Sverige ha ett betydligt starkare försvar och en förbättrad krisberedskap. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av de ökade utgifterna kommer att vara fullt synliga, liksom effekterna på den svenska försvarsindustrin och den nationella säkerhetspolitiken.