Riksdagen utvärderar EU-inflytande: Förbättrad insyn efterfrågas
Påverkan
Vad handlar det om?
Riksdagen granskade EU-lagstiftning 2022 och invände mot 8%. Utskottet kritiserar Kommissionens bristfälliga motiveringar och förespråkar förbättrad information och försiktighet med brådskande förfaranden. Detta syftar till att stärka Riksdagens kontroll över EU-beslut.
Motivering
Betänkandet är skrivet för att uppfylla Riksdagens skyldighet att årligen följa upp tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, vilket stadgas i riksdagsordningen. Syftet är att granska processen, identifiera brister och förbättra Riksdagens effektivitet i att kontrollera EU:s lagstiftning.
Mål
Att säkerställa att Riksdagen effektivt tillämpar subsidiaritetsprincipen och kontrollerar EU-lagstiftningens överensstämmelse med denna princip, för att skydda svenska medborgares intressen och nationell suveränitet.
Tidslinje - vad förväntas hända?
Kortsiktiga förändringar
Potentiellt förbättrad information från EU-kommissionen till Riksdagen. Ökad medvetenhet bland svenska politiker om problem med subsidiaritetsprincipens tillämpning. Eventuellt ökad samordning mellan svenska utskott vid EU-granskning.
Medelsiktiga förändringar
Potentiellt minskad användning av brådskande förfaranden i EU-lagstiftningen. Förbättrad effektivitet i Riksdagens subsidiaritetsprövning. Möjligen en ökad medvetenhet bland svenska medborgare om EU:s lagstiftningsprocess och Riksdagens roll.
Långsiktiga förändringar
En mer balanserad fördelning av beslutsfattande mellan EU och Sverige, med starkare skydd för nationell suveränitet. Ökad insyn och demokratisk kontroll över EU-lagstiftning som påverkar svenska medborgare. Potentiellt mer effektivt utnyttjande av subsidiaritetsmekanismen av svenska och andra nationella parlament.